Alltid hungrig som en varg

Efter en nätt liten tupplur på dryga tre timmar är det dags för ännu ett övningspass med skeden.
Det går förvånandsvärt bra måste vi tillstå.
Ett tips till hugade spa-entreprenörer är att börja använda till exempel torsk och ägg som ansiktsmask med försäljningsargumentet att de lenaste barnakinderna får en omläggning minst en gång i veckan.

Pangpost

Inatt, sådär runt två nångång, satt Madde och ammade och jag övervakade en omsomning inne hos David. Ute på gatan hörs röster, det låter som ett mindre grabbgäng i de övre tonåren, jag anar dem genom de vickade persiennerna. Plötsligt hör vi ljudet av vårat brevlådelock slå igen och hur de springer iväg längs gatan, innan jag hinner reagera med mina kattlika reflexer (katt som förätit sig på julskinka och ligger i koma) smäller det till ordentligt. När jag tittar ut ser jag de rykande resterna av våran brevlåda ligga spridda längs gatan tillsammans med posten vi inte hade tagit in.
Som tur var så hade det enda värdefulla brevet, en julhälsning från tjejtremänningarna i Ljusdal, klarat sig med endast fuktskador (det har regnat). Det gick lite värre för avierna från banken och försäkringsbolaget, men de gick att läsa utan problem iallafall.
De enda som förmodligen inte reagerade på smällen var just våra barn, jag undrar tillomed om det inte var smällen som fick David att somna om på allvar. Han har iallafall inte visat på några men och klarade galant av att välta julgranen strax efter frukost. Efter att ha dammsugit upp barren, torkat upp vattnet och således skapat en ren fläck i den resterande röran införskaffades en ny brevlåda, i plåt den här gången.

Kalla killar lagar kylskåp

Igår var det en kylskåpsreparatör hit, någon passade på att få sig en lektion med efterföljande praktik. Så nu behöver vi inte ringa dem nåt mer.
Jättepraktiskt!

Nu är glada julen slut, slut, slut

Det är även de som fått uppleva sin första tre-dagars-jul med firande i olika konstellationer.
Storebror ligger och blir sövd inne i sin säng och lilla Märta Tvärmätt ligger nymatad på pappa och försöker rapa utan att "spilla". Det kan vara svårt nog när man verkar äta enligt devisen "det är inte fullt förrän det rinner över".

David var en stalledräng

Och "min dräng hade också en dräng" brukar man ju säga, det verkar dock inte som de här drängarna "voro lika lata" utan de fem fålarna fick sitt vatten.
Med tanke på hur kläderna såg ut efteråt så är det tur att isen inte lagt sig i bäcken och att mamma fick ett nytt klappträ i julklapp.

Jultennis

Det tidigare omtalade lugnet var som vanligt ett önsketänkande. Det sägs ju att man skall se till att röra sig under julen, frågan är om sittande julkuletennis räknas som speciellt fysiskt. Vi tackar IKEA för de hållbara julkulorna.

Julotta, en dag för tidigt

En viss liten kille vaknade kl 6 imorse, vi är dock tveksamma till att han förstått konceptet jul och att det skulle vara tomtens (eventuella?) ankomst som föranledde den arla morgonen.
Här ser vi iallafall priset, en slummer i pappas knä.
Det är nog pappas bästa julklapp i år.
I skrivande stund hör jag lillasyster innifrån sovrummet, pocka på sin mors uppmärksamhet så snart kanske alla är uppe och kan fira en stillsam (?) jul, den första som familj. Vilken skillnad mot den förra.
Från oss alla till er alla, en riktigt god jul!

Fysiklektion

Idag var det "lutande planet" som förevisades. Mamma plockade fram sina mest pedagogiska sidor men det slutade som vanligt i tillämpad kaosteori. Imorgon blir det relativitetsteorins tur.

Tvättdag

Det är skönt att få hjälp med tvätten, synd bara att "hjälpen" har lite dålig koll på vad som skall in i och vad som skall ut ur tvättmaskinen. Om inte annat så är det ju roligare med sällskap.

Sååå mätt...

Mycket mat krävs förstås om man ska fortsätta gå upp 3 hekto i veckan (undrar om det betyder att mamma går ner lika mycket... :).

Kaos är granne med gud

Detta fick vi bevis för då öppna förskolans luciatåg "skred" in i kyrkorummet. Lucior och tärnor om vart annat. Pepparkaksgubbe som snodde lyktan från tomtenisse och stjärngosse som gick lös på omgivningen med sin stjärna. Det var inte bara barnen som behövde fylla på energireserven med lussefika efteråt.

Livets efterrätt

Avnjuts en solig eftermiddag i Flogsta.

Godzilla

En sockerbagare...

Det blev inga pepparkakor till 1:a advent eftersom mamma, det lata stycket, inte orkade. Så idag styrde David upp så att vi kommer igång med lite julstämning...

Gruppresa

Hela klanen på äventyr, eller iallafall på apoteket.

Hard at work

Här ser vi ännu ett verk skapas. Den här gången är det i blandteknik; krita och russin.
Vi antar att det är gudmor Ireen:s estetiska sinnelag som smittat av sig, vi förväntar oss att se päron i alla dess former framöver.

Sena vanor

Om man vill umgås med den här damen utan att hon tvärsomnar hela tiden så är kvällen och natten den rätta perioden.

Hoppla pålle! Ditåt ska vi...

Förberedelserna för julkadriljen är i full gång!
Pepparkaksgubbarna är hästburna iår, det blev så jobbigt att "vandra hand i hand".

Men in black

Det är tydligen rätt tröttsamt att ha en lillasyster att passa upp på hela tiden. Nu är hon och Mamman iväg och tar lite uppföljande prover samt fixar lite på stan.
Den rufsiga frisyren på Pappan är ett bevis på att han faktiskt fått sova en del i den trånga sängen under den första natten som tvåbarnsfamilj. Vi är inte på det klara med om katterna fortfarande är med och sover i våran fotända, de kan ha gett upp nu.
Blir vi bara snorfria lite till mans så skall det nog bli ordnig på sovandet också.

Äntligen hemma

... och nu pratar vi inte Martin Timell

Våran glädje

Jag låg och tänkte lite på det här senaste inlägget igårkväll innan jag somnade.
Jag hoppas det går fram hur lyckliga vi är, egentligen.
Eftersom vi varit i situationen där vi trott att vi aldrig skulle få ett barn så kom jag att tänka på hur vi själva kunde ha läst inlägget. När det var som mörkast gick allt att misstolka. Om nån som fått ett barn berättade om hur illa eller jobbigt nåt kunde vara for frasen "Jamen du har ju iallafall fått ett barn!" surt genom huvudet. Om nån å andra sidan gullade med sitt barn eller berättade söta historier dök följande upp inuti skallen: "Jaja, gnid in det bara!".
Jag vill bara trycka på hur lyckliga vi är över att ha fått de barn vi har, utan att gnida det i ansiktet på någon.

Vad händer...

Ja, vad är det som händer nu då?
Varför kommer de inte hem?
Eftersom Lillasyster hade så bråttom ut har hon drabbats av Neonatal Gulsot vilket inte är en allvarlig åkomma och den botas med ljusterapi. Som ni ser ligger alltså Lillasyster och solar.
Samtidigt som det är väldigt skönt att det inte är nån allvarlig situation så är det påfrestande att behöva vara ifrån varandra, nu när vi vill vara tillsammans mer än nåt annat. Jag kan inte låta bli att tänka på de som har samma situation med sämre prognos, som är tvingade att leva isär i oviss väntan. Vi vet ju iallafall att det inte är nåt farligt och att det är ett par dagar om att göra.
Jag får passa på att leka ensam pappa ett tag och min respekt för de föräldrar som lever i ett hushåll där kvoten antal föräldrar / antal barn <= 1 växer för varje minut. Det är en väldig skillnad att vara on-call 24h och att vara hemma på dagtid med en partner som kommer hem på kvällen och berättar hur tråkigt det var på jobbet. Jag antar att det inte är så mycket bättre i familjer där de vuxna lätt blir utröstade av barnaskaran. Tilläggas skall att jag inte har varit ensam mer än ett par dagar och att vi förhoppningsvis ser ett slut på det här de närmaste dagarna. Jag är ju dessutom hemma, Madde är i samma sits fast i en främmande miljö. ...och ja, jag vet hur det var förr. Våra mödrar fick inte ha oss hos sig på nätterna och inte hela dagarna heller, men det är en klen tröst just nu.
En tröst är dock de hälsningar och gratulationer vi fått här och via telefon och SMS. Tack för att ni finns! Vi skall försöka bli bättre på att vara lika uppmuntrande tillbaka.