Ett mycket märkligt år

Det har nu gått ett år sen jag startade den här bloggen, tanken var nog från början bara att få nånstans att skriva av mig allt som trängdes i mitt huvud just då. Då, för ett år sedan, väntade vi fortfarande i ovisshet på ett barnbesked som aldrig verkade komma.
Som nog de flesta vet kom det till slut och så småningom även ett RB.
Sedan har allt gått väldigt fort, det här måste vara det mest spektakulära året vi kan räkna med.
Bloggen utvecklades till en kanal för att visa vad som händer härhemma och även när vi var på bortaplan. Jag lade till ett statistikverktyg som gjorde att vi kunde följa trafiken på sajten. Vi blev rätt förvånade över mängden besökare som ville följa oss, vi hade väl trott att de närmast sörjande skulle kolla in då och då. Jag kan inte hålla mig från att skryta lite och visa siffrorna.
Som ni ser på kurvan över besöksstatistiken var det speciellt två tilldragelser som drog nyfikna blickar till sig. För er som inte kan gissa vilka är bilden klickbar så ni kan få lite ledtrådar i form av lite tydligare datum.
Om ni tillhör den tävlingsinriktade skaran kan ni ju roa er med att se hur eran stad ligger till på kartan här bredvid, ju större prick desto fler besökare. Att Uppsala och Stockholm placerade sig i toppen kom ju kanske inte som nån överraskning, däremot seglar Göteborg upp på en hedervärd 4:e-plats som en liten dark horse. Vi har bara kommit på en person som vi känner där som vi vet läser bloggen, starkt jobbat H!
Allt det här är ju förstås en stor egokick.
Vi kommer att fortsätta blogga, dock kan vi nog lova att detta år inte blir fullt lika spektakulärt som det första.
(För alla statistiknördar kan jag även lägga till att det här inlägget blev nummer 100, faktiskt av en ren slump.)
Tack för visat intresse och på återseende vilken dag som helst.

Jag avslutar året med en passande summering snodd från Bo Kaspers låt "Det smartaste jag gjort":

Nu leker jag med barn och boll
det regnar och är nästan noll,
det regnar och är nästan noll
känns inte särskilt rock'n'roll

Det kanske låter underligt
men jag tycker det är stort,
många gånger har jag sagt
att det här är nog det smartaste jag gjort.

Prinsessa på ärten...

Skönt att ta över stora sängen när alla andra klivit upp. Strategin är att vara vaken sent och ta sovmorgon, eftersom David gör tvärt om.

Sen är det förstås härligt att ta små tupplurer på mamma eller pappa under dagen.

Tre amigos...

Innan polarna, Joel & John, kom hjälptes vi åt att ta itu med dammkossorna som flyttat in (igen!).

När andra vill leka med ens leksaker blir de genast mer intressanta.

För det mesta går det bra att samsas.

Några timmar med fullt röj ger en inblick i hur det kommer att se ut vid dagens slut (varje dag) när Mathilda får upp farten. För att inte skrämma upp läsare som eventuellt funderar på att "skaffa" barn visar vi inga "efter-bilder"...

Smygätande...

Kan man ju försöka med. Oftast finns det ju dock vissa avslöjande tecken, som tex valkar på insidan av låren (vem som har just det avslöjas inte här)

Tuffare än tåget

Det går som på räls i svängarna, riktiga urspårningar har blivit allt ovanligare...

Blött nytt år!

Eftersom nyårsafton blev rätt torrlagd och det enda nattsuddandet bestod i vyssningar av barn kompenserar vi det med en filmsnutt på en desto blötare förmiddag. Jag ber om ursäkt för det enfaldiga skrattandet men hans nyfunna lycka smittade verkligen av sig.

Gott nytt år

Förberedelserna som för att gå på "riktig" fest var en bra övning i övertalning, tålamod och finmotorik.













Vi lyckades dock föreviga resultatet innan det var dags att byta om till middag för en del av oss.