Så här glad kan man bli när man får låna pappas bästa gå-borts-hatt (från det fjärran Las Vegas).Efter diverse påstötningar om att det är lite dåligt tempo på bloggfronten skall jag försöka åtgärda det.
Livet börjar få sin gilla gång här ute i Uppsalas utkanter. Jag kan meddela att det är en man med förkärlek för fasta rutiner vi har. Vi försökte häromkvällen i vår ensamhet att på tu man hand bada i badbalja istället för den nu traditionella badstunden med nån av föräldrarna i badkaret.
Icke godkänt!
Efter att gett upp badandet av en skrikande spännbåge till son lyckades jag distrahera bort den uppenbarligen traumatiska badbaljeincidenten genom ett blöjbyte ända till dess att den förhatliga baljan kom i sikte igen. Då blev han påmind om den förnedrande upplevelsen och flyglarmet satte igång igen.
Det märks även vid läggdags hur mycket nytt som har tvingats på honom under dagen. Det kan vara besök här hemma eller en biltur med mamma och pappa. Allt som avviker från det fastlagda schemat lägger till minst ett par minuter till godnattcermonien.
Det kanske inte är så mycket annat att vänta när allt för Lille Herrn har ställts på ända de senaste veckorna. Allt är nytt, alla röster, alla dofter, nya händer som tar i honom på ett nytt sätt, nya rutiner, nya ansikten, nya kläder. Inget är som det var förr, då är det minsta man kan begära att åtmistone den ena dagen kan få vara den andra någorlunda lik.
Annars är han som sagt, en man av rutiner. Vi har numera börjat ringa till fröken ur för att berätta för henne att "klockan är 20:00 pip" för nu somnade David.När vi inte försöker blåsa honom på badkarsbad så övar vi på att äta smakportioner av "riktig" mat. Lite puré av kyckling, morötter och potatis nån? Eller så kör vi styrketräning, jag skall härmed gå över till Davids metod: "Ta i tills du tappar andan och repetera tills du grinar". Nautilus, släng dig i väggen.
Nu sitter han även utan stöd, men man får vara lite med och snabb i reflexerna för rätt var det är så sträcker han sig bort mot horisonten och eftersom rumpan inte hänger med så blir det en dykning ner mot golvet.
4 kommentarer:
Jag ser fram emot när ni får jaga fatt på honom innan han hinner fram till kattmaten, muhahaha ;). Vi har en videosnutt på Linus när han sitter och skrattar åt sin mormor som prasslar med en plastpåse. Han skrattar så mycket att han trillar åt sidan, mormor hann med att fånga. Någon sekund senare skrattar han så mycket att han trillar bakåt, mormor hinner inte med att fånga. Inte populärt kan jag säga.
Även för en liten Nora, så blir det helt upp och ner när rutinerna ändras, så det är inte alls konstigt att det blir så för David. En veckas resande i norrland innebar; farfar, farmor, farbror, gammelmormor, gammelmorfar, gammelmorbror, gammelmoster. En namngivning med kompisar och ca 15 andra personer. Morfar med sambo, mormor, kompis tilde, och minst 3 andra fikadejter så gav Nora upp.
Hon så ledsen och kinkig när vi kom hem i helgen så jag och Nora hoppade över festligheterna i Uppsala, för att vara hemma och mysa lite. Tror inte en fest med 20 pers hade varit idé i det läget.
Vill tipsa om världens bästa uppfinning, hänga-på-bordet-stol. finns på erbjudande på babyland nu. kanon när man åker runt och hälsar på folk!
Jag tror alla barn uppskattar rutiner så jag kan förstå att det är extra jobbigt för David. Samtidigt kan jag konstatera att Tim hade sin värsta period mellan sex och åtta månader då minsta lilla ändring kunde få katastrofala följder. Kanske är det någon slags utvecklingsfas till råga på eländet? :)
Roligt beskrivet, för övrigt, Anders. Du kanske skulle kåsera lite mer om dagarna med sonen och samla i en bok. David kommer säkerligen älska att läsa om sig själv när han blir större, och så roliga texter kan inte bli annat än rätt! :)
Inga nya bilder inga nya uppgifter såsom sovtider vaken kryper dra ner dukar osv Morbror Thor
Skicka en kommentar