Pangpost

Inatt, sådär runt två nångång, satt Madde och ammade och jag övervakade en omsomning inne hos David. Ute på gatan hörs röster, det låter som ett mindre grabbgäng i de övre tonåren, jag anar dem genom de vickade persiennerna. Plötsligt hör vi ljudet av vårat brevlådelock slå igen och hur de springer iväg längs gatan, innan jag hinner reagera med mina kattlika reflexer (katt som förätit sig på julskinka och ligger i koma) smäller det till ordentligt. När jag tittar ut ser jag de rykande resterna av våran brevlåda ligga spridda längs gatan tillsammans med posten vi inte hade tagit in.
Som tur var så hade det enda värdefulla brevet, en julhälsning från tjejtremänningarna i Ljusdal, klarat sig med endast fuktskador (det har regnat). Det gick lite värre för avierna från banken och försäkringsbolaget, men de gick att läsa utan problem iallafall.
De enda som förmodligen inte reagerade på smällen var just våra barn, jag undrar tillomed om det inte var smällen som fick David att somna om på allvar. Han har iallafall inte visat på några men och klarade galant av att välta julgranen strax efter frukost. Efter att ha dammsugit upp barren, torkat upp vattnet och således skapat en ren fläck i den resterande röran införskaffades en ny brevlåda, i plåt den här gången.